| Visa inlägg Skriv inlägg Visa senaste | Avancerad sökning |
| Re: Re: Släkten Smidt i Odensvi | 2007-05-11 19:56:00 |
| Hej Göran Jag heter Sven-Erik Eriksson och är född i Medåker. Både jag och min fru Ellinor håller på och släktforskar. Det var hon som skrev frågan på KAK-sidan. Anton Smidt är min fm ff fm ff. Fm ff fm är Carl Gustafs dotter Brita Smidt som gifte sig med mjölnaren Martin Ramstedt vid Korslöts kvarn. När vi läste husförhörslängden för Köpings landsförsamling 1759-1765 blev vi lite fundersamma för det stod att han var född i Ryssland. Förklarningen fick vi sedan när vi hittade dödsnotiserna för hans föräldrar. Notiserna var hela levnadsbeskrivningar. Sedan hade vi turen att hitta en mapp för släkten Smidt på Genealogiska föreningen i Stockholm. Där fanns de två dödsnotiserna tolkade, och en lång artikel skriven av av Lars Wadstein. Köpings-Postens julläsning 1951 I RYSSARNAS KLOR En berättelse om en Odensvi-familj under Karl XII-krigen Lars Wadstein hade också hittat dödsnotiserna och forskat vidare med dom som utgångspunkt. Så vitt vi har kunnat lista ut dog Lars Wadstein 1996 i Malmö och var ogift, så vi har inte lyckats spåra om det finns material kvar efter artikelförfattaren. Här följer några utdrag ur min släktforskning: VII:35 fm ff fm f Carl Gustaf Smidt. Nämndeman. Född 1718-02-18 i Ryssland Moskva (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Död 1770-01-14. 1741 kom Carl Gustav Smidt till Gålby enligt husförhörslängd 1739-1748 (Gid 2325.25.91500 ) I dödboken läser vi följande notering. 1770 den 14 januari avled Nembdemannen Wälagtade Carl Gustaf Smitt, född i Ryssland och Mureg år 1718 den 18 febru., fadern frånsatta Fendricen ..al och wälbördig Herr Anton Smitt, modern Saliga fru Anna Maria Falck, trädda å äktenskap 1741 med sin efterlefvande änka Margareta Olofsdotter i Gutsta uti Malma församling ... tillsammans 7 söner och 4 döttrar. 5 söner 3:ne döttrar leva. Sedan. han .. äran föra fierdings mans Syslan, blef han för sina ... och goda ..förande år 1767 godkänd til den dåvarande lediga nembdemans Syslan vid den laf lika Åkerbo Härads Rätt; dog af en ...... feber, begrofs den 28 Janu. Dess ålder 52 år på 5 veckor när. (Barn VI:18, s , Far VIII:69, s , Mor VIII:70, s ) Gift 1740-10-05 i Malma (U) (VB) med efterföljande ana. Barn: Olof Smidt. Född 1741-07-14 i Köping Gålby (U) (Hfl Köpings landsförs 1759-1765 + FB). Carl Smidt. Född 1743 i Köping Gålby (U) (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Anna Smidt. Född 1746 i Köping Gålby (U) (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Petter Smidt. Född 1750 i Köpinga landsförs Gålby (U) (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Död 1805-02-20 i Köpinga landsförs Gålby (U) (Hfl Köpings landsförsamling Gid 2325.32.85200). Margareta Smidt. Född 1751 (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Anders Smidt. Född 1754 (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Eric Smidt. Född 1756 (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Brita Smidt. Född 1762-04-14 i Köping Gålby (U) (Hfl Köpings landsförs 1806-1813). (Se VI:18, s ). VII:36 fm ff fm m Margareta "Marit" Olofsdotter. Född 1718 i Malma (U) (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Död 1795-03-15 i Köpinga landsförs Gålby (U) (DB Köpings landsförsaml Gid 2325.45.106300). Begravd 1795-03-25. 11 barn, söner och 4 döttrar 3 söner och 3 döttrar efterleva. (Barn VI:18, s , Far VIII:71, s , Mor VIII:72, s ) Gift 1740-10-05 i Malma (U) (VB) med föregående ana. VIII:69 fm ff fm ff Anton Smidt. Fänrik. Född 1685-10-15 i Dingtuna Hallsta (U). Död 1751. När Anton Smidt och Anna Maria Falk kom till Odensvi omkring 1725 efter vistelsen i Ryssland bosatte de sig i Kumbla där Petter Smidt med familj bodde. Levde 1725-1751 i Kumla Odensvi enl husförhörslängder Notering i dödboken 1751 den 22 september begrofs Fendriken i lifstiden och väl- ...Anton Smitt ifrån Kumbla.Han blef hit til werlden född år 1686 den 14 october af hedransvärda och ärl föräldrar, fadern var för detta arrendatorn på Hallsta uti Dingtuna socken Sven Bengtsson Smitt och modern Gud älskande hustrun Ragild Olofsdotter därsammanstädes. Straxt efter den naturliga födelsen läto dessa hans k föräldrar befordra honom till den andliga werlden ägenom dopets Sacrament. Under sin barndom vistades han hemma och gack sina K (kära) föräldrar med all lydnad och kiärlek tillhanda, änteligen och då han vid sitt 9 ålders år hade mist sin K fader, som då genom den timmliga döden gack ifrån denna werlden, begaf han sig några år derefter af då han fyllt sit 14:de till Stockholm och där tiente han hos åtskilliga härskap till år 1704 då han reste sig till Pohlen, och därpå blef han inskrifven för soldat vid Wästeranläningarna, då uttåget 1707 skedde utur Saxen var sen med vid åtskilliga actioner och blef entel.2 gånger tillfångatagen vid Pultava, under detta sitt fångenskap. gifte han sig 1710, se P422 (Anna Marias dödsnotis) kom sedan hit hem 1722 och tog afsked 1723, då han fick Fendriks Graden. Siuknade 14 dagar för påsk uti innevarande år, och dog den 10 uti denna månad af wattusot sedan han lefvat 66 år 10 mån 3 dagar Gift med efterföljande ana. Barn: Carl Gustaf Smidt. Född 1718-02-18 i Ryssland Moskva (Hfl Köpings landsförs 1759-1765). Död 1770-01-14. (Se VII:35, s ). Magdalena Smidt. VIII:70 fm ff fm fm Anna Maria Falk. Född 1683. Död 1751 i april. Citat ur dödbok 1751 1751 d 14 april begrofs Fändriken Herr Anton Smitts i lifstiden Kiära och älskeliga, nu hos Gud .. saliga Fru: Anna Maria Falk ifrån Kumbla. Hon blef hit till werlden född af saliga och hederliga föräldrar År 1683 uti Stockholm där fadren var handelsman. dersammastädes och hennes moder hette Pistolekors.Straxt efter den naturliga födelsen. Kära föräldrar befordra henne till det heliga dopet blefwo straxt derpå ..då hon som bäst behöfde deras omvårdnad bägge genom genom en salig död, skilda ifrån werlden, efter död och då hon hade ingen och lita sig till, behagade Gud på det sättet skicka med henne, hon blef uti någon tid uptagen uti Landshöfdingen Lindenhielms hus,och fölgde Hans Fru öfver till Finland och ända till Wiborg. År 1702 när Ryska Armen lägrade sig för Wiborg och det liknad sig att staden enteligen skullegå öfwer och blifva intagn af fienden, begaf hon sig med åtskilliga andra derifrån af på wägen till Stockholm, under denna wäg och på Siön råkade hon ånyo uti ett beklageligt tillstånd, hon blef tillfånga tagen af ryska flåttan och bortförd till Muscow: uti denna staden och då hon nu wistades såwäl uti hofwet dersammastädes som hos ryska General Amiralen, blef hon entlig, och då de swänska fångarna kommo ifrån Pultava, bekant med herr Fendrick och begaf sig året därpå år 1710 d 22 Febr uti ägtenskap med honom, under detta ägtenskap som Gud behagat wälsigna henne med 6 barn, en son och 5 döttrar af hwilka allenast sonen nu lefver, de öfriga och döttrarna äro förut genom döden afgångna 4 uti Ryssland och en hemma uti Swerije. 1722 kom hon tillika med Herr Fendrik till baka till sitt fäderneland, och altsedan hon har wistas här uti Socknen af Kumbla By. Hon har som allom bekant är fört en saktmodig och stilla lefnad: Sistlidna den 15 Marts inföll hon uti frossan och straxt derpå uti en hetsig sjukdom samma sjukdom tilltog allt mer och mer dag ifrån dag, och ändade änteligen hennes mödosamma vandring sedan hon här i wärlden lefwat vid pass 68 år (Barn VII:35, s ) Gift med föregående ana. Avskrift av: Köpings-Postens julläsning 1951 I RYSSARNAS KLOR En berättelse om en Odensvi-familj under Karl XII-krigen Av Lars Wadstein När jag försökte tränga lite djupare in i den i dessa trakter kända Wreta-släktens hävder, kom jag att fästa mig vid att nämndemannen i Åkerbo härad Carl Gustaf Smidt som avled på sin gård Gålby i Köpings s:n 14/1 1770 var född i Ryssland, närmare bestämt i Muscow (Moskva) den 18/2 1718. Varför var han född i Ryssland? Denna fråga sporrade till ytterligare forskning. Då vissa grenar av Wretasläkten på inte mindre än tre håll härstammar från honom, var det av vikt att få tag i hans föräldrar för att kunna tränga ännu längre tillbaka i tiden. Men hur skulle det tillgå? Som en parentes kan omtalas att han var mormors far till den i Köping och Köpingstrakten mycket kände syskonskaran bankofullmäktigen i Riksgäldskontoret, herren till Wreta Carl Ersson, Slaktaren och Borgaren i Köping Erik Eriksson samt herren till Hagelsberga och Ersonska gården på Glasgatan Anders Ersson. Av en tillfällighet fick jag i gamla papper på Uppsala slott veta namnet på Carl Gustaf Smidts moder, som hette Anna Maria Falck och när jag väl fått denna uppgift, följde snart faderns namn Anton Smidt, och sedan den ena upplysningen efter den andra, som jag här skall försöka skildra. För att börja med modern Anna Maria Falck, så föddes hon i Stockholm 1683, där hennes far var handelsman. Föräldrarnas namn har jag inte kunnat få tag i, annat än att modern hette Pistolekors, en på den tiden mycket ryktbar finsk adelssläkt. Men för att återgå till Anna Marias öden vill jag först citera några rader i Odensvi dödbok 1751: "Strax efter den naturliga födelsen läto dessa hennes kära föräldrar befordra henne till det heliga dopet, men blevo strax därpå , då hon som best behövde deras omvårdnad bägge genom en salig död skilda från världen, efter deras död då hon hade ingen att lita sig till, behagade Gud på det sättet skicka med henne, hon blev någon tid upptagen uti Landshövdingen Lindenhjelms hus". Denne landshövding Lindenhjelm var den tappre krigaren från slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona Mårten Lindeberg, vilken på grund av sina förtjänster blivit adlad Lindenhjelm av Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och sedan utnämnd till friherre av Karl XI. Han hade 1695 blivit landshövding i Nylands och Tavastehus län i Finland samt 1696 för Jönköpings län. 1697 hade han ingått äktenskap med Margareta von Beijer, tidigare gift med lagmannen Olof Stiernhöök. Det var som sällskap till fru Margareta vår Anna Maria Falck kom till det Lindhielmska huset, som ligger vid Västerlånggatan i Stockholm i hörnet av Tyska Brinken. När landshövdingen for över till Finland för att inspektera sina län följde hans maka honom och i deras sällskap var den unga Anna Maria. 1702 kom de till Viborg. Då bar det sig inte bättre än att ryska armén tågade mot staden och belägrade den. Då det såg ut som om staden skulle falla i fiendens händer flydde åtskilliga personer därifrån. Så gjorde ock Anna Maria. Hon lyckades komma till kusten och Åbo-trakten och efter mycken om och men lyckades hon få tag på ett fartyg, som skulle föra henne till Stockholm. Hon hade nämligen blivit skickad av landshövdingen att föra hans hemliga rapporter till hovet i Stockholm. Väl ute på Ålands hav närmade sig en rysk flotteskader och efter en mycket dramatisk strid varunder hon lyckades förstöra landshövdingens depesch blev hon i ett mycket ömkeligt tillstånd tillfångatagen och förd till Muschow i Ryssland. Från denna tid vet man föga om henne, men hon tycks ha funnit nåd inför sina fångvaktares ögon ty "hon vistades så väl uti hovet dersammastädes som hos ryske General Amiralen", heter det i en gammal rapport. Under denna tid gjorde hon allt vad som stod i hennes makt för att lindra de många svenska fångna karolinernas svåra förhållanden. Hon var mycket omtyckt bland dem och ansågs vara en ljusets ängel. Vi skall nu återgå till hennes man Anton Smitt. Han föddes den 15/10 1685 i Dingtuna där "fadern var före detta arrendatorn på Hallsta uti Dingtuna socken, Swen Bengtsson Smitt och modern gudälskande Ragnil Olofsdotter därsammastädes" som det står i Odensvi dödsbok vid Anton Smitts död. Vid nio års ålder miste han sin far och troligen några år senare si mor, ty när han nyss fyllt 14 år begav han sig till Stockholm, där han "betjänte åtskilliga herrskap" 1704 begav han sig till Polen och blev inskriven som soldat vid Västmanlänningarna, som under general Rhenschiölds befäl låg vid Schlesiens gräns för att iakttaga en nyuppsatt fientlig armé. Denna kom också under general von der Schulenburg mot svenskarna och Renschiöld bröt därför vinterlägret för att tåga söderut. Den 3 februari 1706 fick Anton Smitt sitt verkliga elddop när arméerna sammanstötte vid Frauenstadt. Hundra steg från fiendens hinderlinje möttes svenskarna av den ena artillerisalvan efter den andra utan att låta sig hejdas, utan att förlora takt eller rättning, och de modiga svenskarna gick som segerherrar ur striden. Ej långt från stridsplatsen slogs läger, och där fick de vara ända till augusti. Karl XII kom själv dit med huvudhären och tackade sina tappra västmanlänningar. Därefter bröt man upp och tågade till Annaberg nära Chemnitz, där man slog läger för ett år framåt och under denna tid passade man på att öva upp de förstärkningar som kommit hemifrån. I augusti bröt man ånyo upp och tågade genom Polen mot Rysslands inre. Vägen gick genom skogar och sumpmarker och var mycket oländig och trupperna blev tvungna att marschera i en lång kolonn efter varandra, en kolonn som var 9 mil lång. T. o. m. Karl XII skriver om den marschen till sin syster, att den var "temmeligh besvärligh både utaf väderlek och elaka vägar". Vid Holovezyn, som ligger i Vitryssland vid en biflod till Dnjepr, stötte man på en fientlig armé. På grund av den eländiga terrängen och då kungen ej kunde få fram hela hären på en gång hade han inget annat att göra ån att kasta sig i striden med sina första regementen bland vilka Västmanlänningarna befann sig, och återigen fick Anton Smitt uppleva en svår batalj och en härlig seger. Likaså skedde vid övergången av Dessna. Nu var svenskarna i Ukraina och här fick Västmanlänningarna vila större delen av vintern och våren 1709. Men man latade sig inte. Det var ständiga små skärmytslingar och så kraftig köld att många fröso ihjäl. Därefter följde Poltava. Här hade svenskarna ett svårt utgångsläge, kungen var sjuk och hade överlåtit befälet på andra som sinsemellan var oeniga. Det hela slutade med ett stort nederlag. Trupperna slogs tappert uppeldade av kungen, som bars omkring på bår och uppmuntrade dem. Under detta slag blev Anton Smitt fången två gånger. Efter en dramatisk brottning lyckades han första gången övermanna sina motståndare, undkom dem och förenade sig med sitt regemente. När sedan de få överlevande Västmanlänningarna blevo tillfångatagna, var Anton Smitt bland dessa, de övriga jordades nära slagfältet, så skeddee också med regementets nattvardstyg, något som Snollsky mycket vackert skildrat i Svenska Bilder. Nu började den långa och mödosamma fångtransporten till Moskva. Där hade tsar Peter bestämt att de fångna karolinerna skulle föras med i det stora triumftåget över den ryska segern vid Poltava. Stadens gator var fulla av folk och i alla fönster hängde skådelystna. Det sved nog i i alla karoliners hjärtan, när de uttröttade efter många dagars marscher med många umbäranden, i nesligt tåg fingo släpa sig genom fiendens jublande huvudstad. Men vår Anton Smitt fick en ljusglimt i all bedrövelsen. På en balkong fick han se en kvinna, som med vänliga och sorgsna ögon betraktade soldaterna. Deras ögon möttes och från den stunden var deras öde beseglat. Flickan var Anna Maria Falck. Av de närstående ryska officerarna fick hon veta att den unge mannen tillhörde Västmanlänningarna. Av General Amiralen fick hon tillstånd att besöka fångarna och på så sätt kom det sig att de ånyo kom inför varandras ögon, flickan från balkongen och mannen i fångtruppen. Allt gjorde hon för att lindra de oliderliga förhållanden för soldaterna, och ständigt besökte hon mäktiga ryssar för att bedja om favörer för fångarna. Hon lyckades också utveckla, att få gifta sig med en av svenskarna och den 22 februari 1710 stod deras bröllop. Deras äktenskap välsignades med 6 barn, fem döttrar och en son. Hur deras liv varit mellan 1710 och 1722 vet man inte men antagligen var det ganska mödosamt. Under denna tid avled fyra av deras döttrar. Så kom freden i Nystad 1721, freden mellan Sverige och Ryssland. Men det tog ännu lång tid innan fångarna blevo fria och fingo återvända hem. 1722 slog frihetens timma för Anton och Anna Maria Smitt och de företog den långa resan hem. Antagligen hade de hela tiden vistats i Muschow, ty det var där de gifte sig 1710 och det var där deras ende son Carl Gustaf föddes den 18/2 1718. Antingen på vägen hem eller strax före ankomsten till fäderneslandet, förlorade de den sista kvarlevande av sina döttrar. Vart de tog vägen de närmaste åren efter återkomsten till fosterjorden vet man ej, möjligen kan de ha kommit till Odensvi med detsamma, i alla fall finns de upptagna där i husförhörslängderna för 1725 tillsammans med sonen Carl Gustaf och redovisas i Kumbla by i Råcklunda rotel. Där stannade makarna också till sin död 1751. År 1723 tog Anton Smitt avsked på regementet och fick då "Fendrichs caracteren". De förde båda efter återkomsten ett stilla och saktmodigt liv. I Odensvi dödboken för år 1751 finns de åter. Först Anna Maria: "Sistlidne den 15 mars inföll hon uti frossan och strax därpå uti en hastig sjukdom, samma sjukdom tilltog allt mer och mer dag ifrån dag, och ändade äntligen hennes mödosamma vandring, sedan hon här i världen levat vid pass 68 år". Hon begrovs den 14/4. Anton Smitt avled några månader efter sin trogna följeslagerska. I september omtalar dödboken att han: "Sjuknade 14 dagar före påsk uti innevarande år och dog den 10 uti denna månad av vattusot". Två märkliga människoöden hade tjänat ut i denna världen för att i Herranom få njuta av frid och välbehövlig vila efter ett långt och innehållsrikt jordeliv. IX:137 fm ff fm ff f Swen Bengtsson Smitt. Född omkring 1632. Död 1696-05-20 i Odensvi Kumbla (U) (Db Odensvi GID 2405.18.25400). Begravd 1696-10-04 i Odensvi (U) (Db Odensvi GID 2405.18.25400). Han blev enl dödboken 64 år och 6 veckor gammal och bör därför ha varit född 1632. Av husförhörslängder framgår att Sven bodde i Hallsta 1685 till någon gång mellan 1690 och 1696 Från 1686 finns även Ragnil och sonen Erik med i husförhörslängder. Sven dör 1696 i Kumbla Odensvi, men det framgår inte när familjen flyttade dit. Dödboken är första stället där han redovisas med Smitt i namnet Familjen finns i Kumbla 1700-1710. (Barn VIII:69, s ) Gift med efterföljande ana. Barn: Erik Svensson Smidt. Rustmästare. Född omkring 1670 (GID 2405.19.43700 ). Död 1737-11-20 i Odensvi (U) (Db Odensvi GID 2405.19.43700 ). Av dödboken framgår att han blev 66½ år gammal. Han bör därför vara född omkring 1670. 1700 bodde han inte längre i föräldrahemmet, osäkert var. Petter Svensson Smidt. Född 1680 (Db Odensvi GID 2405.19.46300 ). Död 1741-12-28 i Odensvi (U) (Db Odensvi GID 2405.19.46300 ). Av dödboken framgår att han dog vid en ålder av 62 år. han bör alltså vara född omkring 1680. Familjen bodde i Kumbla Odensvi mellan 1700 och ca 1740. Anton Smidt. Född 1685-10-15 i Dingtuna Hallsta (U). Död 1751. (Se VIII:69, s ). Olaus Svensson Smidt. Margareta Svensdotter Smidt. IX:138 fm ff fm ff m Ragnhil Olofsdotter. (Barn VIII:69, s ) Gift 1:o med föregående ana. Gift 2:o 1702-02-23 med Jonas Nicolaus Berman. Löjtnant. |
|
| Ellinor, Stockholm | |
| Svara Tillbaka | |
| Släkten Smidt i Odensvi | 2007-03-21 13:19:57 |
| Hej, vi har i vår släktforskning hittat fänriken A... | |
| Ellinor, Stockholm | |
| Re: Släkten Smidt i Odensvi | 2007-05-08 16:29:35 |
| Hej Ellinor! Jag härstanmmar från Anton Schmidt (... | |
| Göran Ulväng, Eka, Vänge | |
| Re: Re: Släkten Smidt i Odensvi | 2007-05-11 19:56:00 |
| Hej Göran Jag heter Sven-Erik Eriksson och är föd... | |
| Ellinor, Stockholm | |
| Re: Släkten Smidt i Odensvi | 2007-05-14 14:56:31 |
| Hej Sven-Erik och Ellinor! Det var rolig läsning.... | |
| Göran Ulväng, Eka, Vänge | |
| Re: Re: Släkten Smidt i Odensvi | 2007-05-14 21:35:28 |
| Sven-Erik och Ellinor! Om Antons bror Erik finns ... | |
| Göran Ulväng, Eka gård, Vänge | |