Västra Ormsjö:s WebForum

Välkommen att diskutera vad du vill!
Visa inlägg  Skriv inlägg  Visa senaste Avancerad sökning
 
Antal debattrådar per sida:
Visar sida 5 av 9 « Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nästa »

Historier från Lövstrand 2 2009-04-13 21:18:22
N´Isarael Lindberg berätt.
Jäg kom ihug n´Nils Olof Edström eller "Basse" som vi
kall´n. Han va ju timmerhaggar, å han hadd en söster here Lövstrand a´Tona. n´han vintern sä låg han på
timmerhagge oppätte Ormbäcken. Å en dag när han for tell skogen, sä såg han na farsk e haraspara. Å då
tänkt´n, att n´dan ske jäg giller ätte. Å myche räktit
sä feck han en hara. Å a´Tona skull fo den som julhara.N´"Basse" tog bor´tin, å hängt opp´an here ell-
stan. Å en dan haran feck ju häng, å dä va langt tell
jul. Å tell slut så börjä ju yga å häng som na jo,joa
borti skall´n på´n. Å då sa vi att n´dan fo du släng
Men då sa n´Basse att haran ske syres, om den ske bli
mör å kunne ätes som julmat.
Ove Isaksson, Göteborg
Svara
 

Från gammeltin 2009-04-11 13:39:45
Hej Ove!
Tack för ditt E-postbrev 3/4.
Det var smart att hitta mej. Din egen E-postadress?

Du beskriver myrar och färdvägar med alla namn som man känner igen och som man själv trampat på. Allt känns igen!

Jag har med stort nöje läst dina historier i WebbForum. Du antyder att det kan komma mer. Har du något från tältbion och nöjestälten med luftgevärsskytte, rouletter och spelautomater?

Jag har minnen av din morbror Johan som sångare och textförfattare till en lokalrevy, som uppfördes i en lokal som ägdes av Karl Sjöberg. I samma hus hade han även en affärslokal. Jag tror huset brann ner senare. Ett par kupletter med "udd" ur revyn minns jag fortfarande och kan berätta för dig.

Årsta 11 april 2009
Otto Fägerborg, Årsta
Svara
 
  Re: Från gammeltin 2009-04-12 02:30:23
  Tack Otto för ditt gensvar. Både under min uppväxt...
Ove Isaksson, Göteborg
  Re: Från gammeltin 2009-04-12 12:43:48
  Min E-post får du när du klickar på mitt understru...
Ove

Vor´n 2009-04-10 20:15:58
Numer sä kan skoterföre ha före innan påsk.
Å en han tin förre`tin sä kunne timmerkörninga ta
slut inna påsk. Man kunne ju skata in nan snö hitté
basvägen, å sen kunne dä bli kallväre, å dä va ju som
marnomt å fo arbet nan vecke tell. Men när dä in´t
geck fo ner na mer timmer, sä va dä bäre å vänt på
flottninga, å dä kunne ju dröj na veckena.
En han vintern sä hadd vi kocklage, å då feck vi ju
ha auktion på grejen som vi hadd köft. Dä va ju stek-
pannen å kastrulla å porsline å besticka å ömse.
Å en han vintern sä hadd vi a`Ester Wörlen som kocka,
å hon laga sä go mat, å hon va sä snäll, å billit
vart dä. Å dä roligiste den vintern va när vi satt
here kockburn heve a`Ester å spela rams varevige
kväll ve fotogenlykta surrenes omma huvve.Ja sä va´e
på en dan tin, here na timmerkojen oppe ve Sidda
unner Blaikfjället vintern 1961-62.
En sak som jäg ha unre på i alla år. Dä va när jäg
sent på söndagskvälla åkte skibena opp ätte Stut-
vattenbäcksvägen tell koja i Sidda, sä va dä alltid
en massa ren ätte vägen, å man hadd dom både före å ätte´sä. För dä kunne man hör på, hur dä knäppt here
klöva på dem. Å när man starne, sä starne ren, å när
man fortsätte så gjol ren dä´å. Va jäg kan förstå sä
geck ren ätte ljue, för dä va ju kulsvart ätte vägen.
Ove Isaksson, Göteborg
Svara
 

nÍljas Abels Anna och kamsen 2009-04-05 20:29:49
I samband med att vi arbetade med Östra Ormsjö-boken berättades en del historier, bl a av Agnar Granström i Barnäs. Följande historia har bitit sig fast:
N´Iljas Abel var sjuklig och låg hemma i sin säng, medan hustrun Anna "hälsade på" i gårdarna. Man tyckte förstås synd om henne, stackars människa, och bjöd henne på mat av och till. En dag blev hon bjuden på kamsen (om jag inte minns fel var det hos Jonas Lindbergs föräldrar). När hon var mätt och nöjd sa hon: "Det var gött ä hannä. Ä hannä skull n´Iljas Abel å ha hadd" med påföljd att hon fick med sig ett par paltar till gubben sin. Jonas var i skolåldern och var ute och åkte skidor. Till sin förvåning får han se a Anna sittande på en stubbe i skogen, ivrigt glufsande i sig gubbens paltar.
"Det var gött å hannä. Ä hannä skull n´Iljas Abel å ha hadd" har blivit ett ofta återkommande ordstäv inom vår familj!
Sonja Forssgren, Lövånger/Östra Ormsjö
Svara
 

Historier från Lövstrand 2009-03-23 15:13:23
n´Israel Lindberg från Lövstrand är en genuint god
historieberättare. I hennä ske ji fo hör nagre. Å döm
lär ske vara sann å.
n´Hilding å n´Nicke å n´Israel satt vä matborle hos
en Hilding å a´Vera, som stå he´vä spis´n å ä ganska
runn om magen. Så säg en Hilding. Hör´du Israel, jäg
ha en gam slåttermaskin,som jäg ha fundera på å göre
om tell en päropptagar, dä ske väl kunna gå.
n´Nicke hör på å sä plirr´n vä yga å titt på a´Vera å
säg, gösse jäg tro att du redan ha gjort´n. Tå slått-
ermaskin så vart dä en motordriven slipsten Å en" pär-
opptagare" ja bägge fungera.
Israel.

n´Israel kom ihug när han va 7 år, å vi brucke häls på
smen here byn, för han va så roli.En dag när jäg va
där så feck jäg si na röra som dä va na gult i. Va ä
e danne fråge jäg? Hä Hä skratte smen, du ske fo si.
Sen tog han å knapre bort en bit å dä såg ut som tänd-
sticksvavel. Sen la`an dä på smejstäe å tog smejhamm-
arn å knacke tell. Å jävlar va dä small. På kväll´n
sä träffe jäg n´Nicke, å berätte att han skull fo si
na rolit. Sä vi smug in here smeja, å tog fram dä darn
gule, å rev lös en bra stor bit. Sen la jäg dä på smejstäe, å sen tog jäg smejhammarn å drämd tell. Å
jävlar va dä small, å hammarn slets sä borti hanna,
å for rakt igenom spåntake sä dä rök berä. Vi visst
ju´int att dä va dynamit´n. Å ve hälse in´t på smen na
mer den sammarn.
Israel
Ove Isaksson, Göteborg
Svara
 

Frusendynga 2009-03-21 01:16:12
Dem som ha hadd kräka vet ju hurrn dä va på vintern.
Före jul så hadd man ju högt dyngfall here gösselstan.
Men sen sä växt dygnhugen för varje dag. Å tell slut
så börjä ju dynga å rinn åtabak.Då feck man ta korpen
å järnspette å hack ne dynghugen sä man klare säg en
vecke tell.
En han dan sä va´e min tur att ätte skola sköt lagårn.
Man skull pomp vatt´n ge dom hö å sen skull man mocka
dynga here mebore. Sen va´dä å försök å släng dynga sä långt man kunne, men dä bäre rann tebaks.
Sen vadä å ta korpen,men frusendynga ä ju seg som beck
å tong som sten. Dä va då,jäg kom ihug att en Morbror
Frans hadd brucke skjut ve dynamit´n. Sagt å gjort.
Jäg hämte dynamit´n å stubintrån å gjord hula ve järn-
spette, å ladde sä dynamitgubba skull smäll samtidigt.
Jäg hadd bestämt att jag skull int va i närheten när
dä small. Så när jäg hadd stängt dörana å tog cykeln
å svängt ut here Sjöströms, så feck jäg ju si en massa
falk here post´n, å där stå´en Agust Hedberg. Å då tänkt jäg att bli dä ett jävla liv, men dä va ju för
sent å ånger säg. Jäg cykle ystöver å när jäg komme te
Konsum så small dä så inne helsike. Jäg cykle borti
mjölkbrögga here Yngves å vänte en bra stan. Å när
jäg cykle tebaks så fanns dä ingen vid post´n å gössel-
stan stog kvar. Men när jäg komme in here lagårn sä stog koerna nere mebore å skräcken lyst borti yga på dem. Å ånga stod borti nos´n å dynggluggen å döra hadd
sletese från gångjärna.
Ätte jäg hadd prata vä dom å stillt dem vä melss´n,så
va´ä som dom kunne börg å lita på mej igen. Jäg behöv´t
korp nan mer dynge den vintern. Å in´t va´e nån som
tyckt att dä va´na märkvärdigt att dä va nån som sköt
vä dynamit´n i en lagår mitt inne i en by i Södra Lapp-
land anno 1957.
la
Ove Isaksson, Göteborg
Svara
 

Messekams 2009-03-17 11:28:43
Måste kommentera Owes messepalt. Namnet har jag inget minne av men palten kommer jag ihåg som en godis uppstekt med mjölk och sirap dagen efter i övrikt är det som Owes recept. Önskar er alla en skön vår.


n´rolle
n´rolle, Mellansel
Svara
 

Purrigucken 2009-03-13 22:14:11
Har i alla mina kokböcker och på internet undersökt
om kams som min mor berättat om fanns beskrivet i litt-
eraturen. Jag hittade över trettio olika recept på kams
och palt. Men ingen som hette purregucken. Denna mat-
rätt blev nog till i samband med att man på fäboden ystade ost och sedan fick vassla, som man sedan kokade
ihop till mese.Mor berättade hur hon på fädbodvallen
uppe vid Fjällbränna kokade mese i en stor gryta med
öppen eld under, och att det tog många timmar, och att
det var att röra hela tiden så att det inte brände vid.

För att variera den vanliga kamsen som man gjorde av kornmjöl och vatten och som man kokade i saltat vatten
eller buljong som man kokat kött i. Så gjorde man kams-
smet av kornmjöl och vatten till lagom konsistens. Och
sen rullade man degen till fingertjocka "purrer" och la i den mesekokande massan, och fick på det viset en
snabbkokande mesesmakande purreguck.
Har ätit en fuskvariant av dessa purreguckar. Och jag kan säga att om man gillar mjölkams med messås och med
smör och kall mjölk så är det en riktig höjdare.
Jag förstår nu bättre hur våra husmödrar fick maten att räcka till. Och hur man kunde mätta tio ungar, med
två kilo mjöl, och att dom kunde variera maten med
enkla medel.
Har följt Bengt Perssons bekymmer med att hitta den
rätta fårfetan till sin blodpalt. Jag har hittat en
fuskvariant som jag tycker kan duga. Återkommer till
denna. Vi gourmander på fattigmanskost börjar nu närma
oss Torgny Lindgrens jakt på den ultimata pölsan i
den Lappländska ödemarken.
Ove Isaksson, Göteborg
Svara
 

Kring Sibylla besöket 2009-03-09 20:10:56
Som en löpeld kring nejden med hisklig fart går budet,
Sibylla nu kommer helt snart.
I sällskap hon kommer med sin ryttarprins,
at skåda på nöden och var den finns.

Hos Pålssons man fejar och rustar med fart,
i kväll ska de komma- vi måste ha klart.
Man ringer till Stockholm och frågar diskret:
Säg, vet Ni, vad prinsparet för för diet.

Man pälsar har lånat av hög elegans,
att visa Sibylla var nöden fanns.
Men Sibylla hon titta på hög som låg
och knappast de dyra pälsarna såg.

Nu morgon har randats och uppe man är,
mot snöhöljda vidder nu färden bär.
Men hindren är många ty Prost Erik står
och pratar,"Ni måste väl se hur vi mår"

Men sessan på tyska han hörs konversera,
så prinsen helt ensam får gå å marscera.
Han pratar i tysthet om allt vad som finns:
om Du vore ogift och jag prins.

Mot Ormsjö går färden,där väntar en hop,
som höjer mot himlen ett högt hurrarop.
Man viskar åt Pålsson att skopan ta fram.
Han stammar och syns nästan blygt fundersam.

Ers Höghet, Madam, en gåva jag ger.
Hon rodnar helt lätt, hoppas Gustav ej ser.
Men ingen ser Gustav! Sibylla blott finns,
och knappast en tanke man ägnar sin prins.

Allt högre går färden, mot Risbäcks kapell,
som ligger inramat av snöhöljda fjäll.
Nu lindring skall skänkas, man känner sig säll,
ty nöden är mycken, i ensliga tjäll.

Men allt är förgängligt, att sällhet förgår
som fågeln flyttar Sibylla och trår,
tillbaka till lyxen som vi dem består.
Som solen försvunnen likt sommaren förgår,
en lustresa var det, men nöden var svår.
Av Johan Vestergren, Ormsjö
Svara
 
  Re: Kring Sibylla besöket 2009-03-09 20:29:44
  Min Morbror Johan Vestergren skrev denna dikt när ...
Ove Isaksson

Sjukbesök i Arksjöby 2009-03-07 23:28:41
Läser ett gammalt tidningsurklipp från vår grannby
Arksjön från 1930.
Den till åren komne men alltjämnt unge spjuvern Erhard
Vikström i Arsjöby berättade häromdagen en historia från sin bardom.
Genom fönstret fick Erhard och hans mor syn på ett an-nalkande följe, som minsann inte var välkommet: En lång
rad av tattare i alla åldrar styrde stegen mot deras hus. Den redan kvicktänkte och slagfärdige Erhard upp-
manade sin mor" Skynn ji och gå å lägg ji i sänga å
jämmer de värsta ji kan"
När hela tattarskaran strömmat in i köket och utan tan-
ke på konvenansens regler börjat göra sig hemastadda
upptäckte den gamla rynkiga tattarkäringen att lille
Erhards mor låg i väggsängen och gnydde och jämrade sig
och när hon gick fram till sängen för att höra hur det
stod till med "gamla mor" brast Erhard i gråt och skrek
med gäll barnastämma: "Gå int in till a mor, hon har
spetälska" Erhards föräldrahem och hela Arksjöby be-
friades på några minuter av det ovälkomna sällskapet.
Ove Isaksson, Göteborg
Svara
 

Visar sida 5 av 9 « Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nästa »
Till toppen av sidan



Webvoter Webforum från Textalk

Fler tjänster från Textalk: E-butik, webbutik och e-handel från Textalk Webshop | Smart publicering av trycksaker på nätet | Skapa webbenkät med Websurvey enkätverktyg | Publiceringsverktyg för webbtidningar | Avancerat publiceringsverktyg för webbplatser | Skapa din demobutik på demobutik.com | Info om e-handel med Textalk Webshop